Lyckligt lottad
Satt på bussen hem från skolan idag och jag på sätet brevid mig satt ett par i min ålder. Tjejen var sur och extremt tung i rösten mot sin kille. Han förklarade att hon fick läsa sms och något på facebook när dem hade kommit hem, hon talade om tydligt för han att hon redan läst och vill inte läsa igen, att han skulle tabort handen från hennes lår och att han inte skulle få pussen som han så sött bad om. Sedan kollade hon på mig och drog ett sorgset leende mot mig och killen fortsatte tjata, jag log tillbaka lite försiktigt och jag kände igen mig så i henne. Jag ville bara skrika till henne att hon är stark och att hon inte ska låta han vinna över henne, har han sårat henne ska han få lida tillbaka. Hon tjaffsade tillbaka snäsigt åt allt han sa.
Så log jag för mig själv och kollade ut genom fönsret, att jag vid såna tillfällen som henne är jag så glad att jag bara har mig själv, jag är bara en och inte två. Samtidigt som jag längtar till att få kalla någon min älskling, hjärtat och allt därtill. Så mysig årstid och det hade inte varit fel att dela den med någon. Men jag ibland inser jag att man trivs och klarar sig absolut lika bra själv som i ett förhållande. Jag är nöjd med min tillvaro, min lägenhet, min fritid, min sambo, min fina klass, mina fina vänner, min familj, mina mål jag håller på att uppnå och alla mina drömmar. Jag mår bra såhär.
Jag är lyckligt lottad.
Kommentarer
Trackback