Cvjk

Såjävlajag

Miss my hair

Qoute

In life we do things. Some we wish we never done. Some we wish we could replay a millions times in our head. But they all make us who we are. And in the end they shape every detail about us. If we were to reverse any of them we wouldn't be the person we are. So just live, make mistakes. Have wonderful memories. But never ever second guess who you are. Where you have been, and most importantly where it is you're going.

Words

Kär i min mössa

En dröm den tjugo november

För det första, min skola har fem våningar varan på den fjärde våningen har jag svenska och cafeét ligger på andra våningen, på andra sidan skolan. Pågrund av ombyggnad på skolan måste man tänka på hur man går för på vissa ställen är det spärrat så just nu från fjärde våningen går jag och mina vänner igenom SPI:s korridor och sen är man framme i cafeét.

Jag satt på min svenska lektion på tisdags morgonen som alla andra vanliga tisdagar, mitt i klassrummet med Martina framför mig och hade precis kommit i koncentration för att göra klart uppgiften jag fått av läraren. Helt plötsligt hör jag i högtalarna som går ut över hela skolan, det är från receptionen (som ligger i cafeét ) och det lyder " Kan Sanna Pohlmann från HVST11 komma till receptionen tack." Hela klassrummet stirrar och läraren ler åt mig och säger "gå inne vägen och när du nästan är framme kommer de se lite annorlunda ut men fortsätt gå så märker du sen." Jag går iskalla steg igenom samidrottarnas korridor och känner hur alla bara ler åt mig och jag undrar varför.

I trappen ner är de släckt och när jag är nere från trappen och gått några steg mot cafeét möts jag av ett hav värmeljus och i mitten av allt står han. Han, min längtan och saknad. Jag blir så chockad och vänder mig om och känner hur de rinner tårar längst kinderna pågrund av lycka att se han. Vänder mig sakta mot han och ler samtidigt som han går emot mig och gör de omöjliga. Han går ner på knä, tar min ena han och med sin fina röst och tittar mig i ögonen medans jag står och håller på att tappa hakan och lägger andra handen över munnen säger han " Sanna Emilia Malin Pohlmann, vill du gifta dig med mig?". "Ja, utan tvekan" säger jag glatt och drar upp han från golvet och slänger armarna om hans hals och kysser han. Lägger pannan mot hans bröst och andas in hans doft medans han kramar om mig hårt och säger att vi ska gå in till cafeét och titta efter. Väl där inne möts jag av mer ljus, rosor och bäst av allt - min familj, släkt och vänner samt alla från hans sida som ropar glatt och högt "Grattis, vi ger er all lycka".

Sedan blir det tårar, skratt, leenden, kramkalas och massa presentationer då vi varken träffat någon från varandras sida eftersom vi inte stod i ett förhållande då allt är komplicerat. Jag trodde på massa negativa reaktioner då vi båda är så unga men det fanns bara positiva.

Sedan vaknade jag och insåg att det var en dröm, en dröm fylld med lycka och något som sedan kanske blir verklighet. Jag log för alla fina människor i mitt liv och somnade om.

Strong

Att vara lite starkare än alla andra och inte behöva ha känns bra. Jag trivs med att jag vet, jag vet precis. Gräver inte ner mig och fastnar som jag gjorde förr. Jag står med två fötter stadigt på jorden och världens bästa bakom mig som trycker mig längre fram mot mina mål. Ibland behöver man inte allt.

life isnt always easy or fair, we gonna love and miss.

Alla försvinner sakta åt olika håll och på olika sätt. Livet är sorgset. Vill bara skrika, gråta, slå and go fucking crazy. Istället får jag inte fram ett ord, pendlar mellan tårar och pauser. Nätter är tunga samt dagarna blir jobba. Vi kommer sakna och älska de personer som försvinner, dom kommer alltid leva vidare i våran hjärtan.

Feeling

Längtan, hopp, drömmar, besvikelse och framför allt saknad.

Myself

13 november 2012

another time, another place

I will always be here, waiting for you.

I watch superman fly away

två månader.

Jag blev fast för över ett år sen. I ett år har det varit längtan, saknad, kärlek, tårar, sårad, glädje, drömmar, sena nätter, tidiga mornar. En jävla bergodalbana. I början var allt så spännande, nytt och så nussigt. Jag kastade bort mina chanser och stod själv ett tag. Tills på min 18 års dag iår, så kom allt tillbaka. Allt började om på ruta ett och det kändes mer verkligt och mer tro givande denna gång. En träff och poff. Jag var mer fast än innan. Hjärtat gjorde ondare efter saknad och längtan men samtidigt så mådde jag så himla mycket bättre. Så med tiden gick så vågade jag mer, jag tog för mig.
 
Idag den 10/11 är det två månader sedan jag rörde honom för första gången. Idag är det två månader sedan ett tårfyllt hejdå som kändes som en kniv i hjärtat när han gick ifrån mig. Idag är det två månader sedan jag var den mest lyckligaste tjejen i hela universum när jag stod i hans armar. 
 
Med 18 mils mellan oss så vill jag bara säga att jag saknar dig. 
 

Lyckligt lottad

Satt på bussen hem från skolan idag och jag på sätet brevid mig satt ett par i min ålder. Tjejen var sur och extremt tung i rösten mot sin kille. Han förklarade att hon fick läsa sms och något på facebook när dem hade kommit hem, hon talade om tydligt för han att hon redan läst och vill inte läsa igen, att han skulle tabort handen från hennes lår och att han inte skulle få pussen som han så sött bad om. Sedan kollade hon på mig och drog ett sorgset leende mot mig och killen fortsatte tjata, jag log tillbaka lite försiktigt och jag kände igen mig så i henne. Jag ville bara skrika till henne att hon är stark och att hon inte ska låta han vinna över henne, har han sårat henne ska han få lida tillbaka. Hon tjaffsade tillbaka snäsigt åt allt han sa.
 
Så log jag för mig själv och kollade ut genom fönsret, att jag vid såna tillfällen som henne är jag så glad att jag bara har mig själv, jag är bara en och inte två. Samtidigt som jag längtar till att få kalla någon min älskling, hjärtat och allt därtill. Så mysig årstid och det hade inte varit fel att dela den med någon. Men jag ibland inser jag att man trivs och klarar sig absolut lika bra själv som i ett förhållande. Jag är nöjd med min tillvaro, min lägenhet, min fritid, min sambo, min fina klass, mina fina vänner, min familj, mina mål jag håller på att uppnå och alla mina drömmar. Jag mår bra såhär.
Jag är lyckligt lottad.
 
 

Omg

straighten up little solider, stiffer up that upper lip.

Michaela Forni

Stressa inte ihjäl dig.
Oroa dig inte över saker som inte har hänt än,
eller saker som hände för länge sedan och inte längre går att påverka.
Var snäll mot din kropp
Kom ihåg hur fantastisk den är och att den håller dig vid liv
Ta väl hand om den inifrån och ut.
Ta hand om ditt lilla hjärta
behandla det med respekt och var inte för hård mot det,
hjärtat kan inte bestämma över sina känslor.
Var snäll mot hjärnan
analysera inte sönder saker och brinn inte hål i huvudet på dig själv.
Låt den få vila ibland, våga stänga av.
Gör saker som gör dig lycklig
utan att för den delen bli egoistisk eller glömma bort att även göra andra lyckliga.
Se till att ha kul.
Det är onödigt att tänka annorlunda,
det är ju inte jättelångt detta liv.
Gör saker som får dig att skratta och ta vara på det skrattet.
Blunda och minns det när du tar dig igenom jobbiga tider,
de är trots allt oundvikliga.
Våga vara stark när det behövs
och svag när du inte orkar.
Säg ifrån om du inte orkar mer,
men gör ingen annan ledsen.
Bit ihop under sorg och slappna av i glädjen.
Var inte för hård mot dig själv.
Ta hand om och var varsam.
Skratta högt och mycket.

Best friends

Min familj, min värld & mina bästa vänner. Utan er skulle inte mina dagar existera, ni är min andra halva. Tack för att våran trio är så jävla bäst och för att ni är just ni. Jag älskar er miljarder varav runt universum och tillbaka.

RSS 2.0